Mitt i Tantolunden ligger en av Stockholms äldsta och mest karaktärsfulla samlingar av koloniträdgårdar. De små stugorna, syrenbersåerna och de prunkande odlingslotterna har funnits här i mer än hundra år, och de berättar om en tid då stockholmarna odlade sin egen mat för att klara sig.
Koloniträdgårdarna i Tanto växte fram ur första världskrigets livsmedelsbrist. När importen ströps och potatisen tröt delade Stockholms stad ut mark och utsädespotatis till stadsborna, och de tre föreningar som finns kvar än i dag bildades alla under och strax efter första världskriget. Tanto Norra koloniträdgårdsförening räknar sitt första arrende från den 1 april 1919, medan odlingen på Tanto Södras mark hade kommit i gång redan 1915.
Tre föreningar, ett område
I dagligt tal pratar man om koloniområdet i Tanto som en enda grön sluttning ner mot Årstaviken, men marken delas mellan tre fristående föreningar med var sin historia.
| Förening | Bildad | Antal lotter |
|---|---|---|
| Tanto Södra | 1917 | 111 |
| Tanto Mindre | 1919 | ett mindre antal |
| Tanto Norra | 1919 | cirka 90 |
Tanto Norra hade från början ungefär 116 lotter. Antalet minskade till omkring 90 i mitten av 1980-talet, då flera lotter slogs samman när föreningen införde byggrätt för små stugor på cirka tio kvadratmeter. Det är förklaringen till de röda och gröna stugorna som ger området sin oas-känsla i dag. Tanto Södra består av 111 lotter och firade sitt hundraårsjubileum 2017.
Odlingslotter, inte sommarstugor
En koloniträdgård i Tanto är i grunden en odlingslott. Här växer potatis, bönor, bärbuskar, äppelträd och blomsterrabatter sida vid sida, och många kolonister bor i staden runt omkring och cyklar ner till sin lott för att vattna och rensa. Stugorna är små och saknar indraget vatten och avlopp, så de är till för dagen och kvällen snarare än för permanent boende.
Området sköts av kolonisterna själva genom föreningarna, och flera lotter har gått i arv eller bytt ägare många gånger sedan krigsåren. Resultatet är en levande mosaik där varje liten täppa speglar sin trädgårdsmästare.
Får man gå in bland kolonierna?
Ja. Koloniområdet ligger i den allmänna parken, och gångvägarna mellan lotterna är öppna för alla som vill promenera och titta. Tänk bara på att lotterna är privata trädgårdar. Håll dig på stigarna, plocka inte i rabatterna och respektera att det är någons odling du tittar in i. En lugn söndagspromenad mellan syrenhäckarna är ett av de finaste sätten att uppleva Tantolunden på.
Hur skaffar man en egen kolonilott?
Efterfrågan på lotter i Tanto är stor och köerna är långa. Lotterna förmedlas av föreningarna i samarbete med Stockholms Koloniträdgårdar, som är paraplyorganisationen för stadens koloniföreningar. Vill du ställa dig i kö är vägen att kontakta den enskilda föreningen och läsa om medlemskap och förmedling på deras webbplatser. Räkna med att det tar tid, och med att en kolonilott är ett åtagande som kräver återkommande skötsel under hela odlingssäsongen.
När du ändå är i parken är koloniträdgårdarna en bra utgångspunkt för en längre runda. Härifrån är det nära till Tanto strandbad vid Årstaviken och till parkens aktiviteter som minigolf och utegym.